Vår vinterutrustning står lutad mot husväggen.
Vi har fått vinter på riktigt! Ett antal minusgrader, lite snö och solsken!
Idag, direkt efter frukosten, packade vi in våra skidor och åkte iväg till spåren här i närheten.
Isak och Anders åkte 2,5 km och jag och Axel stavade oss genom 800-metersbanan. Axels ena skida släppte i bindningen, så jag fick hjälpa honom på med skidan ett antal gånger de sista 100 metrarna.
Roligt var det trots allt och barnen fick mersmak.
Inser att jag kanske borde skaffa mig ett par nya skidor. Mina blå Karhu har hängt med i många år, tror att pappa hade dem till att börja med.
Isak fick skoskav av sina pjäxor, så på eftermiddagen åkte vi iväg till sportaffären för att skaffa nya pjux. Det var inget att fundera på liksom.
Det vi saknar nu är slalomskidor. Om en vecka är det dags för sportlov här och då ska vi ta oss upp till Sunne en dag eller kanske två. Ska försöka hitta skidor till barnen innan dess. Dessutom kom jag på att mina slalomskidor är från 80-talet... nya skidor åker av sig självt har jag fått höra........ Ska se om jag hittar ett par till mig också!
Men frågan är: vågar jag åka slalom efter ¨så många år?
2 kommentarer:
SJÄLVKLART vågar du åka slalom!! Det är som att cykla, har man en gång kunnat så kan man. Och om du byter från gamla 80-talsskidor till carving så kommer du att känna det precis som du skriver; "de åker av sig själva" - magi liksom!
Hmmm, jag kan nog inte komma med något positivt när det gäller att åka slalom, utan att det känns underbart de få sekunder som jag klarar av det. Har slutat med det dock. Skidor blir liksom inget stort intresse när det inte finns så mycket snö!
Skicka en kommentar